Baxter är hemma igen. Denna gång märktes det ingen skillnad på honom vilket är skönt, men det märks att han är hemma igen för man vet aldrig vad han hittar på härnäst.
Idag satt jag ringde runt efter växter som behövs till trädgården, samtidigt som barnen och Baxter lekte på framsidan. Jag hör att de håller på med grinden men reagerar inte eftersom jag är fullt upptagen med att ringa. När jag har pratat färdigt ser jag att grinden är öppen och någon saknas. Det är inte barnen :). Vi går ut på jakt efter Baxter. När vi gått en bit på ena hållet ser jag en granne som står och städar bilen. Om Baxter hade sprungit förbi där hade han stannat där så vi går tillbaka och går åt andra hållet istället. När vi gått en liten bit på andra hållet ser jag en katt utanför en trädgård. Katten ser misstänkt spänd ut. Baxter är säkert i närheten. När vi kommer mot trädgården sticker hon som bor i huset ut sitt huvud och undrar om det är vår hund.
- Det är det säkert, säger jag.
- Han håller precis på att äta upp vår katts mat som vi precis serverat katten.
Jag rusar in och hittar Baxter i deras kök, fullt upptagen med att få i sig varenda smula kattmat.
Usch vad man får skämmas!
- Han verkar ju snäll i alla fall, säger mannen.
- Jo både snäll och matglad, svarar jag.
För grannsämjans skull åkte jag och barnen till affären och köpte lite ny mat åt katten.
Åt den ständigt utsvultna hunden blev den ingen stor portion kvällsmat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar