Djurkommunikation ännu en gång

Ännu en gång har en djurkommunikatör pratat med en av mina hundar. Denna gång var det Suki som fick prata. Vi åkte till Rose-Marie Axelsson i Malmö. Det var en mycket rolig stund, hon är ju bara så rolig. Åter igen förvånar denna hund mig. Suki sa inte ett ljud till Rose-Marie. Jag hade i alla fall förväntat mig att hon skulle morra lite på henne när vi gick in men så blev det inte. Hon uppförde sig exemplariskt.

Denna gången tänkte jag lägga ut hela kommunikationen här istället för att bara lägga delar av den.

Om man känner Suki så vet man att hon tycker att det är hon som är ledaren i flocken och hon vill bestämma över de andra även om det inte alltid går. Sedan förra kommunikationen har hennes beteende ändrats lite speciellt mot Sanni. de kommit varandra mycket närmre och ligger ofta tätt ihop. Hon vaktar inte henne längre. Det är också hon och Sanni som larmar för eventuella "faror" som händer utanför huset.

Själv har jag inte tyckt att jag har haft någon hund som passar för agility innan vi fick Sanni och nu när hon går så vill Suki också gå. Vi får sätta upp vår lilla agilitybana i trädgården så Suki får hoppa lite hinder på sin nivå :) (söta lilla hund)

När vi kom hem till Rose-Marie igår gick jag en liten runda med Suki utanför för att hon skulle få kissa och/eller bajsa innan vi började. Hon gjorde så klart ingenting så vi gick in. Så fort vi kom in i rummet vi skulle vara i bajsade hon på golvet. Det roliga är att hon helt plötsligt mitt i en mening ber om ursäkt för att hon gjorde det.

Att hon tycker Juni är lite tramsig då och då kan jag också förstå. Juni har blivit en riktig bushund sedan hon löpte. Hon vill leka hela tiden och jagar framförallt Suki när de är ute i trädgården och drar i hennes tröjor. Man ser ofta att Suki inte vill, men Juni försöker ändå.

Det här med djurkommunikation är hur kul som helst. Jag skulle kunna låta någon prata med mina hundar hur ofta som helst.