söndag 19 juli 2009

Hur vi blev med Bax-dog

Jag har alltid velat ha en hund men det har inte varit lämpligt. Jag var mammaledig och ville inte ha en valp och på Blocket hittade jag en svart labrador som var 9 månader. Tre bilder hade de lagt ut på honom varav på en av dem hade han napp i munnen. Det såg jättebra ut tyckte jag. En barnvänlig hund. Dock var jag lite skeptisk till att köpa en hund på Blocket, men något med annonsen gjorde att jag inte kunde glömma den. Jag tittade på den flera dagar och undrade varför hunden inte såldes. Rasen labrador hade vi bestämt oss för så jag fortsatte leta. En dag flera veckor senare hamnade jag på Labradorklubbens hemsida och där under omplaceringar hittade jag samma labrador som jag hittat på Blocket. Eftersom han fanns där också kändes det mer seriöst så jag ringde ägaren. Han berättade att Baxter som han hette precis hade omplacerats men att varken han, uppfödaren eller de som hade köpt honom kände att det var helt rätt. Tydligen trivdes inte Baxter där han bodde, han gnällde hela nätterna. Han bad mig höra av mig en vecka senare för då visste de om de skulle behålla honom. Den veckan var en lång vecka och när jag väl ringde igen hade ägaren glömt bort att vi var intresserade och det fanns fler som var intresserade men som bodde uppåt i landet. Han tyckte det lät som att Baxter skulle få det bra hos oss så vi fick gärna åka och hälsa på honom där han bodde nu. Den 30 mars 2008 åkte vi iväg till ett höghusområde utanför Malmö för att träffa Baxter. När dörren öppnades kom ett svart yrväder springandes emot oss. Han hoppade upp och tog barnens nappar, verkade överlycklig av att träffa barn. Han såg inte alls ut som jag hade föreställt mig en labrador. Huvudet var grovt, påminde mig om en rottweilers. Vi gick ut en runda med honom och han hoppade upp på ryggen på vår äldsta son och vällte omkull honom. Ett riktigt energiknippe som det inte verkade finnas någon hejd på. Eftersom han var så snäll mot barnen bestämde vi oss för att ta med honom hem. Väl hemma gick han en runda i huset sen gick han och la sig i sin korg. Det var precis som om han alltid hade bott här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar