Det visade sig att Baxter minsann inte var helt enkel att hantera. Han älskar människor och andra hundar. Så fort han ser en annan hund ska han leka med den. Att det inte alltid är ok fick han inte lära sig när han var liten och nu med sina 40 kg får man snällt dras efter honom dit han vill. För att få bukt på honom anmälde jag mig till en koppelträningskurs. När vi kom dit visade det sig att på kursen skulle ytterligare tre labradorer gå, den ena värre än den andra. Med korv i fickan uppförde Baxter sig exemplariskt. Då undrar man vad man egentligen skulle där och göra. Efter kursen vet jag inte om det egentligen blivit bättre. Det går inte bra att passera andra hundar om man inte får hälsa på dem och gärna försöka få dem att leka. Baxters stora problem är att de flesta hundar vi träffar är äldre och tycker han är en pest och pina som vill leka. Vad vi också har fått höra från olika håll är att många av hundarna inte tycker om svarta hundar. Synd för Baxter som ofta blir utskälld av grannhundarna, speciellt eftersom allt han vill är att leka.
En dag träffar vi på en svart schäfervalp som har flyttat in i området. Vilken lycka! Äntligen någon att leka med. Mycket lek har det blivit och förhoppningsvis mycket lek kommer det bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar